Archive for oktober, 2009

Rhinoceros, Satin Chickens (Elektra), 1969. Betyg: Två. Alla som lusläst omslaget till Uncle Meat med Zappa och The Mothers (och det har vi väl alla, vid någon punkt i våra liv) har säkerligen noterat att Billy ”The Oozer” Mundi uppges spela ”drums on some pieces before he quit to join ‘Rhinoceros’ ”. Och alla har […]


Lee Konitz Quartet, Jazz à Juan (Steeplechase), 1974. Betyg: Fyra. En gång i mitten av 90-talet såg jag Lee Konitz live i en duo tillsammans med en kvinnlig pianist vars namn jag glömt. Det var på musikrestaurangen Village i Västerås, en saknad musikinstitution som ibland bokade artister som lite flög över huvudet på publiken av […]


Mustafa Kandirali, Turkish Oriantal [sic] Music (Senay), inget angivet årtal. Betyg: Fyra. Jag köpte denna turkiskpressade LP för en spottstyver på någon skivbörs i Stockholm, kanske mest road av den felstavade panegyriken i baksidestexten: Those who are fond of Records, The most active oriental rakses and the best dances of Asia speciality of Turkey and […]


Fred Frith & Henry Kaiser, Who Needs Enemies?, Metalanguage (1983). Betyg: Fyra. Det tidiga 1980-talet var en fruktbar period för Fred Frith. Fri från Henry Cows rätt dystra, insulära avantrock kunde han pröva sin vingar som improviserande sologitarrist och som någon sorts lågbudget-popmusiker (Cheap at Half the Price – den är intressant, vi kommer dit), […]


Mike och Kate Westbrook, London Bridge Is Broken Down (Virgin), 1988. Betyg: Fyra. Denna över två timmar långa ”komposition för röst, jazzorkester och kammarorkester”, fördelad på fyra LP-skivor och snyggt paketerad i en svart box, är löst strukturerad kring fyra geografiska platser (London, Prag, Wien, Berlin och Picardie) och sju litterära texter (en salig blandning), […]